Evasaralinnea blogg EvaSaraLinnea.se - sjukskriven för psykisk ohälsa

sjukskriven för psykisk ohälsa

När man är sjukskriven på grund av psykisk ohälsa slåss man inte bara mot sitt egna mående utan också mot andras tankar och värderingar.

Man blir påverkad av dem, varken man vill eller inte. Varje dag har jag rädslan att göra fel. Fel mot försäkringskassan, arbetsgivaren eller mot människors åsikter. Jag går och är rädd för att behöva försvara mig själv mot andras frågor och funderingar angående mitt mående, för min sjukdom.


Får jag gå ut, umgås med vänner, skratta?
Jag funderar på vad som är tillåtet. Vad får jag egentligen göra som sjukskriven? När man brutit benet kanske det är en mer självklarhet. Man gör det man kan och vill, och går tillbaka till jobbet när gipset är borta och ingen ifrågasätter dig.
Men att leva med psykisk ohälsa syns inte alltid på utsidan.


"Hon ser inte särskilt deprimerad ut!"


Har du någonsin hört någon säga det? Eller kanske har du själv tänkt den tanken när du träffat på någon som är sjukskriven? Jag har hört det från andra flera gånger sorgligt nog. Det värsta är att den som är sjukskriven ofta vet om det och det gör att kampen att ta sig ut kan bli än större. Jag känner iallafall så att jag stänger inne mig mer än vad jag borde på grund av detta. Jag har en rädlsa för att någon ska se mig och tro att allt helt plötsligt är bra. När jag sen börjar må bättre vågar jag knappt säga det av rädsla att alla krav kommer att rasa över mig, igen.


När man är sjukskriven för depression förväntar sig folk att du skall vara nedstämd och gråta, inte att du försöker att ha roligt i en strävan i att bli frisk.
Jag känner mig falsk, som att jag skolkar från mitt jobb. Lurar min omgivning. Just för att jag är ute och "roar mig" och ser ut att må bra fast än jag mår skit och i själva verket försöker jobba på min sociala förmåga att vistas bland människor jag inte känner.


Så nästa gång du ser en utmattad/deprimerad person på fest, tillsammans med en vän eller på gymmet. Tänk inte en ifrågasättande tanke om att personen verkar må bra. För även om personen ser frisk ut, ler mot dig och verkar vara precis om vanligt kanske sanningen är en helt annan.


Ifrågasätt aldrig någon med en osynlig sjukdom!

Kom ihåg att personen behöver ditt stöd och inte din misstänksamhet.


Jag förstår också att de som aldrig själva varit drabbade av psykisk ohälsa har svårt att förstå hur det ens funkar.

"Hur kan man vara så trött att man inte kan plocka ut diskmaskinen?" "Hon säger att hon inte kommer upp ur sängen men hur kommer det sig att hon orkar ta en promenad varje dag?" "Jag har sett henne flera gånger på stan men på arbetsplatsen dyker hon minsann inte upp, varför?"


Istället för att gå in i relationen med tvivel så gör det med nyfikenhet. Sluta aldrig att tro på att människan hellre vill vara frisk än sjuk. Bara den tanken får er båda att må bättre.
Om vi ska få människor att bli friskare måste vi hjälpa dem, inte stjälpa dem. Och där hjälpen bor hör varken misstänksamhet, kritik eller ifrågasättande hemma.
Kom ihåg det!

Kram så länge!

#1 - Jennifer

Du tog tankarna från mitt huvud ♡

Svar: Tror inte bara det är från ditt huvud 🙈
Linnéa Manglind

#2 - Anna

Oj vad jag känner igen mig i det du skriver. Innan jag blev sjuk kunde jag själv tänka så. I början av min sjukskrivning brydde jag mig väldigt mycket om vad folk sa och tyckte och jag hade ständigt dåligt samvete för att jag var sjuk. Med tiden lärde jag mig att skita i vad folk tycker. Dem som står mig nära vet hur jag mår, jag behöver inte bevisa för någon att jag är sjuk. Jag hoppas att du också kommer dit och inser att det är du som är den viktigaste personen i ditt liv. <3

Svar: Tyvärr är de många som känner igen sig och det är lite varför jag skriver om det nu och för att jag vill bryta samhällets tabu mot psykisk ohälsa!
Tack jag kämpar och gör mitt bästa varje dag <3
Linnéa Manglind

#3 - Fröken Rödlök

Väldigt bra inlägg!!

Svar: Tack!
Linnéa Manglind